Har inte vädret någon respekt för en gravid kvinna?

Och cykeln också! Får de ingen uppfostran alls nuförtiden?

Kommer ut lite sen på morgonen för att cykla till jobbet och möts av spöregn och punka. Det blev bara att springa upp och sno nyckeln till Andreas cykel och inse att den nog hade en skruv lös. Det vinglades och svinglades och nästan ner i diket och regn i ögonen och växlarna funkade inte och magen krampade av ansträngningen. Men ändå kom jag i tid, har ingen aning om hur det gick till. Däremot förstörde jag dagen för Andreas då han skulle använt sin cykel för att köra ner drickabacken till affären.. Oops. Jaja, hade jag kommit försent hade han inte kunnat köpa fler drickabackar sen! Eller nån sån ursäkt borde väl duga... Nu sitter jag på jobbet och gäspar och är hungrig som en gnu, men det har ändå varit en rätt så lugn Måndag.

//Annika

I lördags möttes då föräldrarna, mormor, plastmorfar, morbror mot farmor, plastfarfar och farbror. Det slutade med 2-2. =)

Nejdå, allt gick så bra så, det verkar t.o.m som att de förstod varandra! Bred Dalmål möter Västervikska. Utmärkt lördagsunderhållning. Massa kakor fanns också så jag var nöjd, men nu är jag trött och vill städa iordning efter stormen.

Mormor, jag, samt morbror Klas var på besök i Vreta Kloster också,

här är några bilder därifrån.

//Annika

Andreas stryker inför mammas besök

Från vänster: Alexander, Mona, Sören

                      bror           mor     styvfar

Andreas o Alex

Vad lyckligt lottad jag känner mig som har en sån fin och varm släkt och familj. Min mamma och plastpappa kommer hit med brorsan i helgen och även Andreas mamma och plastpappa kommer hit, eventuellt med hans bror. Moster skickar bebiskläder och pappa letar vagga, Andreas far skickar cyklar och kallar bebisen "lill-björn" efter sig själv. Vad fantastiskt det är med sånt starkt stöd i ryggen och vad kul att så många läser vår blogg och skickar fina kommentarer! Kram till alla!

//Annika 

Tänkte nu när jag stod och borstade tänderna på att jag alltid är så känslig för biverkningar. Alltid när jag tagit medicin har jag haft problem med biverkningar, har det funnits några så har jag fått dom. Och med graviditetens "biverkningar" verkar det inte bättre. Först det här med illamåendet, men även mitt tandkött som har blivit jättekänsligt så nu blöder jag när jag borstar tänderna och ibland även när jag äter äpplen eller annan sån frukt med hårt skal. Jag får även halsbränna ibland, speciellt om jag ätit fet eller grillad mat. Så vad kan jag vänta mig för övriga symptom undrar jag?

Jo:
Havandeskapsförgiftning
Högt blodtryck
Graviditetsdiabetes
Nästäppa
Blodpropp
Graviditetsklåda
Järnbrist
Blodbrist
Foglossning
Förstoppning
Näsblödning
Nedstämdhet
Ryggbesvär
Svullna ben
Åderbråck i benen
Hemorrojder
Ökad hårväxt
Andfåddhet

Det skulle bli en fin bipacksedel va?

Märks det att jag haft en dålig dag kanske? =)

//Annika

Jaha, då har det blivit min tur (Andreas) att skriva nånting på den här bloggen som min kära fässemö' har gjort.
Tyvärr vet jag inte riktigt vad jag ska skriva, som mannen i det här förhållandet så känns det inte så värst ansträngande att vänta barn. Annika har ju bra mycket mer att tänka på än vad jag har. Jag hjälper henne så gott jag kan och väntar på att mitt barn ska komma. Låter väldigt tråkigt, men det är ungefär så som det är. Visserligen känner jag mig extremt skyldig när Annika kramar toalettstolen vareviga morgon. "Vad har jag gjort med henne!?".

Ultraljudet som Annika nämnde tidigare var en underbar upplevelse! Jag vart helt lyrisk och ville veta med en gång vad det var för kön! Det såg ju så utvecklat ut redan! Hur som, jag/vi tog till vara på tillfället och tittade så mycket vi kunde, vi kommer ju inte få uppleva denna första ultraljudsundersökning en gång till!

//Andreas

Nu börjar jag tröttna på det ständiga illamåendet, förra veckan fick jag två dagar utan att kräkas och trodde att det äntligen hade gått över. Men nej, det kom tillbaka lika fort som det försvann. Postafen och illamående-armband (seaband) inköptes och trots det är illamåendet över mig som en våg så fort jag vaknar. Lägg till en elak förkylning på det och ni får en gravid kvinna som vill gömma sig under täcket hela dagen och inte kika fram förrän i december. Men jag hängde med Andreas vänner ut till Fjärsbo-en liten stuga mitt ute i ingenstans-och hade väldigt trevligt under midsommar ändå. Men jag tror nog jag var den som kände sig mest bakfull dagen efter även utan alkohol! Nu väntar jag bara på den morgonen jag kan gå upp och äta frukost utan att behöva sitta över toaletten i tio minuter innan. Men man ska väl inte klaga, nu vet jag ju iaf att barnet mår bra därinne, det borde det banne mig! =)

//Annika

Först låg den där och bara sov..och som förstagångs föräldrar hann vi båda bli oroliga innan barnmorskan pekade ut hjärtat och att det slog. Sen vaknade den, wow! Hicka hade den och den for runt därinne som om den vore på tivoli eller nåt. De gjorde Nupptest som var c.a 1/5000 vilket känns väldigt tryggt. Andreas levde upp när han satt där och tittade och frågade t.om om barnmorskan kunde se vilket kön det var! Han som inte ville veta! Roligt var det iaf och vi fick med oss två fina bilder hem.

//Annika