Jag har bestämt mig för att dela in förlossningsberättelsen i tre delar: Före, under och efter.

Först lite fakta i sammandrag:

36 veckor exakt var jag gången

25 timmar tog förlossningen sammanlagt, från den allra första sammandragningen.

5 timmar från ankomsten till BB var det klart

5 cm öppen var jag när vi kom till BB

00.04 fick jag en Eda

01.50 satte krystvärkarna igång

02.46 kom han

3250 gram vägde han

50cm lång var han

2 stygn sa hon, 10 tror jag det var egentligen, sattes

05.32 kommer vi upp till special BB

Före förlossningen:

Den första sammandragningen kom runt 02.00 på natten till den 18 November.Jag oroade mig inte så mycket över det, då jag känt av lite sammandragningar ibland. Fick sova lite mellan 4-6 och efter en kisspaus till 8 på morgonen. Efter dusch och frukost lägger jag mig i sängen i gästrummet där Andreas sitter och spelar. Känner att sammandragningarna fortfarande är igång...mysko tänker jag, jag gör ett test. Efter en sammandragning: 

Andreas, vad är klockan?

-10.00

Efter nästa:

Vad är klockan?

-fem över

Nu då?

-tio över

Och nu?

- kvart över

Andreas, vad är klockan nu?

- tjugo över

Shit.

Går på toa och ser att slemproppen gått, nu är den rödstrimmig.

- Andreaaas!!

Vad är det? säger han när han kikar runt dörren till toaletten. Jag gråter och säger att du får nog packa väskan för vårt barn verkar inte vänta längre.

Har vi någonsin lett så stort förut?

Han börjar packa och ringer Johan för att se om han kan skjutsa oss. Sen ringer jag förlossningen och får rådet att vila så mycket jag kan och en varning om att det kan klinga av helt och inte bli något alls.

Dagen går, med värkar som kommer med c.a fem minuters mellanrum. Mot kvällen blir de dock lite oregelbundna, tre, fem och sju minuter kan passera emellan dem nu.

Jag badar ett par gånger, men tycker det är jobbigt att andas och jag blir lite yr av värmen. Andreas gör en provisorisk värmepåse av en socka och ris, som används flitigt på korsryggen. Vi äter godis och ser på Seven tills jag inte orkar mycket mer av smärtan.

Jag ringer igen till förlossningen och säger som det är, att sammandragningarna är starkare nu men kommer oregelbundet, barnmorskan jag pratar med då låter sur och tvär och tycker att jag inte alls ska komma in, hon låter faktiskt som att jag är jobbig och onödig och som att jag tar upp hennes värdefulla tid. Jaja, jag ger med mig: Jag kan väl försöka ett tag till då...ta ett bad igen eller nåt..

Så det är bara att hoppa i ett bad, Andreas får klocka värkarna vilket bara styrker deras oregelbundenhet. Skit också.

Vi försöker så gå och lägga oss, Andreas är jättetrött, jag är jättetrött men vet att jag kommer inte få sova alls, inte med värkar var femte-ungefär minut. Andreas är så påväg in i sömnens underbara land då jag går upp för att gå på toa en sista gång innan jag försöker sova på riktigt.

Shit, shit shit, ja inte riktigt skit...men blod. Mycket blod. Skräcken rinner igenom mig, ska jag förlora barnet nu? Är det ett missfall jag upplever?

Jag säger inget till Andreas men ropar dit honom. Han ser också hur mycket jag blöder, undrar vad han tänkte då? Han såg rätt blek ut.

Jag ringer iaf igen och får prata med en barnmorska som precis gått på sitt pass. Kom in, kom in säger hon efter jag gett henne en kort redovisning av dagen. Så vi ringer Johan som kommer strax därefter, spända och nervösa tar vi oss så nerför trapporna och ut i kvällen...kommer vi komma hem med ett barn nästa gång??? 

Den allra sista magbilden! v. 36+0

 

Suss

27 november 2008 17:51

Väntar med spänning på fortsättningen! Det låter lika delar spännande, som skrämmande, som underbart. Eller underbart kanske är fel ord? Jag menar att det är underbart att det sätter igång, tanken att ni är på väg att få er bebis. :-)

http://kevlarjeans.blogspot.com

 

Tessan

27 november 2008 22:03

Grattis till sonen :)

http://www.metrobloggen.se/makeup

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag flyttar!   Efter att ha sett Andreas blogg som han gör på wordpress.com, som har flera funktioner som jag saknat på bloggagratis, så har jag bestämt mig för att flytta över till den också. Jag vet ännu inte om jag kommer vara kvar här också och k...

BVC Besök idag, 6090 gram, 60,5 cm lång och barnläkaren sa att allt var fint på honom och blev imponerad när han försökte krypa iväg för henne på skötbordet! =D   Äntligen klar med tentan idag, den var tuff, men jag fick mycket hjälp av att diskuter...

Ja då har William vänt sig från mage till rygg. På riktigt, utan hjälp eller fusk. Och vi missar det med kameran! Andreas var påväg att filma igår kväll när han vände sig för tredje gången i soffan, men stängde av precis innan för han var påväg åt fe...

Vem där?     Bara William såklart! (Och hans knäppa pappa!)     ...

Han fick till ett sånt fantastisk leende i babygymmet, tur att jag lyckades fånga ett av dom på bild, söt min pojke är!   Mysa med pappa = det bästa som finns =)     ...